Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘IPRED’

Idag rapporteras det att polisens hemliga spaningslistor ”Alcatrazlistan” och ”Novalista” har läckt från polisen och sprids bland kriminella.

Som jag skrivit tidigare så har polisens fått ökade möjligheter till “preventiva tvångsmedel“, dvs den svenska polisens har möjlighet att avlyssna dig och sätta dig under hemlig kameraövervakning i ditt hem eller på andra platser utan att du är misstänkt för något brott. Bara misstankar om att du i framtiden kan begå ett brott eller att du umgås med någon som kan komma att begå ett brott räcker Detta är en i Sverige nu gällande lag. Det visar sig nu att ”Alcatrazlistan” och ”Novalistan” innehåller, förutom uppgifter på kriminella, även uppgifter om anhöriga, släktingar, flickvänner, vänner och bekanta, dvs helt oskyldiga personer. Det är illa nog att polisen läcker uppgifter om kriminella och misstänkta. Det är absolut helt oacceptabelt att polisen läcker information om totalt oskyldiga personer. Detta är ytterligare en anledning till varför den utökade buggningslagen och lagen om preventiva tvångsmedel är ett rejält feltänk. Oskyldiga kommer obönhörligt att bli drabbade.

Säkerhetsexperten Per Hellqvist är starkt kritisk till att så känsliga uppgifter kunnat spridas.

Han har tidigare varnat för att polisens ökade befogenheter inte möts upp av ett ökat säkerhetsarbete.

– De har fått utökade möjlig- heter att spana och här ser man baksidan. Lagen säger att även om man bara är kompis till någon polisen spanar på så får de spana på dig eftersom brottslingen kan ta kontakt med dig. Det kan räcka med att du varit på grillfest hos någon som känner en kriminell, säger han.

Polisens respons:

Trots det menar Margareta Linderoth att läckan inte skadar polisens arbete.

Jag undrar om de oskyldiga på listorna tycker att det värsta skulle vara att polisens arbete skadades…

Databaser läcker alltid. Vi kan bara buttert konstatera: ”Vad var det vi sa?” och invänta nästa läcka från FRA, av trafikdata eller av uppgifter utlämnade med stöd av IPRED.

Intressant?

Andra bloggar om: , , , ,

Annonser

Read Full Post »

Jag läser Emmas inlägg om att engelska myndigheter vill placera ut övervakningskameror i 20000 hem ”för att kolla att dom sköter sig enligt normen”, så kallade ”sin bin”. Ett försök har redan gjorts på 2000 familjer och en utvärdering visar att det hjälpte i bara 43% av fallen, vilket naturligtvis inte hindrar myndigheterna att driva projektet med ”sin bin” vidare och utöka det. Vi snackar här om familjer med problem med våld i hemmet, drogmissbruk, allmän ovilja att följa samhällets normer eller ”anti-socialt beteende”. ”Ovilja att följa samhällets normer” och ”anti-socialt beteende”? Hur luddigt låter inte det? Är det ovilja att följa samhällets normer om du inte lever i en par-relation och har lagom vanilj-sex en gång i veckan i sängen med släckt lampa? Är det anti-socialt beteende att vilja vara ifred, att inte vilja ha en övervakningskamera i sitt hem?

Den brasilianska författare Paulo Coelho, mest känd för romanen ”Alkemisten”, blev i sin ungdom satt på mentalsjukhus, tre gånger, av sina föräldrar för att han inte ville bli ingenjör utan levde ett utsvävande liv i konstnärs- och hippie-kretsar. Lille Paulo kunde ju inte vara frisk i skallen som inte ville bli ingenjör! Paulo har efteråt berättat att ”It wasn’t that they wanted to hurt me, but they didn’t know what to do… They did not do that to destroy me, they did that to save me”. Jag får samma känsla av det engelska programmet med ”sin bin”, medborgarna verkar inte veta vad som är bäst för dom utan ska motas tillbaka in i normen. Sina erfarenheter från mentalsjukhuset väver Paulo in i romanen ”Veronica bestämmer sig för att dö” som är en oerhört stark bok som ifrågasätter vad som är normalt och vad som är onormal, norm och icke-norm. Mycket tänkvärt! Här är en berättelse i berättelsen ur ”Veronica bestämmer sig för att dö”:

“En mäktig trollkarl, som ville förstöra ett helt kungarike, hällde en magisk brygd i brunnen som alla i riket drack ur. Alla som drack vattent skulle bli tokiga.
På morgonen dagen efter så drack alla invånarna av vattnet och alla blev tokiga förutom kungen och hans familj som hade en egen brunn som inte trollkarlen hade kommit åt att förgifta. Kungen blev orolig och försökte kontrollera befolkningen genom att stifta lagar och förordningar angående säkerheten och allmänhetens hälsa. Polisen och myndigheterna hade dock också druckit vattnet och tyckte att kungens lagar och förordningar var tokiga och bestämde sig därför att inte bry sig om dom.
När medborgarna fick höra talas om kungens lagar och förordningar blev dom övertygade om att kungen hade blivit tokig och nu gav ut nonsensorder. Dom marcherade mot slottet för att kräva kungens avsättning.
I förtvivlan beredde sig kungen på att stiga ner från tronen men drottningen stoppade honom och sade: ‘Låt oss gå och dricka av vattnet i den kommunala brunnen. Då kommer vi bli likadana som dom’.
Och så gjorde dom: Kungen och drottningen gick och drack av vattnet i den kommunala brunnen och började genast prata samma nonsens som medborgarna. Medborgarna ångrade sig genast; nu när kungen visade prov på sådan visdom, varför inte låta honom fortsätta regera?
Landet levde vidare i fred och frihet, trots att invånarna betedde sig väldigt annorlunda jämfört med närbelägna länders invånare. Kungen kunde styra landet resten av sitt liv.”

Vad trollkarlen i berättelsen gjorde var egentligen inte att göra folket tokiga utan att ändra deras synsätt och beteende mot det som ansågs vara normalt före dom drack av vattnet. Vad är egentligen tokerier och avvikelser från normen? Paulo ger svaret såhär: “Collective madness is called sanity”. Det finns med andra ord ingen objektivt svar på vad som är tokerier och vad som är friskt och sunt. Istället är det kollektivets uppfattning, normen, som avgör vad som är friskt och sunt.

Jag har skrivit om det tidigare men det tåls att berättas igen… Ken Robinson berättar i sitt TED-talk om en enastående talang, Gillian Lynne. Gillian föddes 1926 och var hopplös i skolan. Idag hade vi sagt att hon var ett bokstavsbarn, förmodligen med diagnosen ADHD. Gillians mamma fick rådet från skolan att ta flickan till en läkare eftersom hon störde de andra barnen och hade problem med inlärningen,. Hos läkaren talade mamman och läkaren i 20 minuter om alla Gillians problem. När de var klara så talade läkaren om för Gillian att han måste tala enskilt med mamman varpå han satte på radion, tog med sig mamman och lämnade rummet. När det kommit ut ur rummet så bad läkaren mamman att titta på Gillian genom fönstret. I samma stund som dom lämnade rummet så var Gillian uppe och dansade till musiken. Efter ett par minuter vänder sig läkaren till mamman och säger: “Fru Lynne. Din dotter är inte sjuk, hon är dansare. Sätt henne i en dansskola.” Mamman följde läkarens råd och detta blev starten på en enastående karriär för Gillian som dansare och koreograf. Gillian har varit högt uppskattad ballerina i “Royal Ballet” och koreograferat musikalerna “Cats” och “The Phantom of the Opera”. Gillian är fortfarande, över 80 år gammal, aktiv efter att ha skänkt miljoner människor oförglömliga upplevelser. Vad hade Gillian varit om hon blivit satt på medicin och fått fortsätta i den vanliga skolan, inrutad i den gällande normen? Vad hade världen gått miste om?

Frågan vi måste ställa oss är vilket samhälle vi vill ha. Vill vi ha ett samhälle där avvikande ska övervakas i sina hem, där hela befolkningens privatliv ska vara tillgängligt för staten, där särintressen ska få agera polis, där avvikare ska motas in i normen? Piratpartiet säger nej!

Intressant?

Andra bloggar om , , , , , .

Read Full Post »

Via Mark Klamberg hittar jag till bloggen ”Juristen” som skriver om utvärderingen av lagen om utökade möjligheter till buggning och preventiva tvångsmedel.

Först kort lite bakgrund:

I Datainspektionens publikation ”Integritetsåret 2008” kritiserat politikernas oförmåga att väga in de samlade effekterna av samtliga de integritetspåverkande lagar som införs slag i slag. Enligt Datainspektionen infördes under 2008 20-talet sådana lagar helt utan någon analys av den samlade effekten. Mest känd är förmodligen FRA-lagen. Mer i skymundan kom (2007:978) om hemlig rumsavlyssning (buggning) och lagen (2007:979) om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott (preventiva tvångsmedel). Lagarna gäller fram till och med 31 december 2010 med intentionen att sedan permanentas.

Motivet för båda lagarna uppgavs vara, att polisen skulle ges större möjligheter att bekämpa grov brottslighet. Genom buggningslagen gavs polisen rätt att i hemlighet avlyssna inte endast den brottsmisstänktas bostad utan även andra utrymmen där de misstänkte kan antas uppehålla sig. Det innebär att den misstänkas släktingar och vänner kan utsättas för avlyssning utan att dessa är misstänkta för något brott. Vet du allt om vad dina vänner sysslar med?

När det gäller de preventiva tvångsmedel så ges polisen rätt att avlyssna dina telefonsamtal och/eller utsätta dig för hemlig kameraövervakning även om du inte är misstänkt för något brott. Det enda som krävs är att det föreligger ”särskild anledning”, dvs ett antagande om att du i framtiden kan komma att begå grova brott. Var gränsen för att en sådan särskild anledning skall föreligga är dock oklart. Även här kan avlyssningen komma att beröra helt utomstående personer såsom nära anhöriga eller eller andra utan anknytning till brottslighet.

I betänkandet ”Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel” (SOU 2009:70) görs en första utvärdering av hur lagarna har använts under 2008. Det är intressant läsning. Utredaren Jan Öhman konstaterar att buggningsmöjligheten har använts sparsamt och att dess betydelse för brottsbekämpningen har varit obetydlig. Buggning har beviljats mot 25 personer (varav 17 rörde narkotikabrott) I endast två fall har buggningen lett till åtal och i endast ett fall till en fällande dom.

När det gäller preventiva tvångsmedel konstaterar utredaren:

Har den preventiva användningen av hemliga tvångsmedel fått avsedd effekt och uppfyller lagen de brottsbekämpande myndigheternas behov?

När det gäller underrättelseverksamheten, som så gott som alltid ligger
i tiden före det stadium då man kan tala om misstankar om ett visst brott, anser Säkerhetspolisen att den nya lagen i det närmaste har varit helt verkningslös. Det kan således konstateras att lagen i huvudsak inte tillgodoser de brottsbekämpande myndigheternas behov av att kunna använda sig av hemliga tvångsmedel för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott och lagen har därmed inte heller fått avsedd effekt. I de fall lagen har tillämpats har det varit fråga om sådana situationer då en förundersökning varit mycket nära förestående.

Utredarens slutsats är att buggningslagen bör permanentas och lagen om de preventiva tvångsmedlen skrotas efter provperioden om inget nytt framkommer.

Svagheten i utredningen är att den inte sätter buggning och preventiva tvångsåtgärder i relation till andra integritetskränkande lagar som FRA-lagen, IPRED och Datalagringsdirektivet. Jag, liksom Mark och Juristen, tycker att dessa lagar borde diskuteras mer och gärna då utifrån att helhetsperspektiv. Något för Piratpartiet att sätta tänderna i?

Intressant?

Andra bloggar om: , , , , , ,

Read Full Post »

I en diskussion mellan mig och Mark Klamberg om datautvinning och FRAs effektivitet så har jag beskrivit varför FRAs filtrerande av trafiken vid ”samverkanspunkterna” kommer att leda till ett stort antal falska träffar. Jag har också i mina inlägg ”Behövs FRA?” och ”Att flyga under radarn” beskrivit några metoder att undgå FRAs spaning. Jag tänkte här samla några metoder för att visa varför hela idén med signalspaning i internetkablarna är en dålig idé.

Som diskussionsexempel tar jag en återigen ett exempel ut Anders Erikssons utredning av hur SÄPO ska kunna utnyttja FRAs spaning:

Säkerhetspolisen misstänker att Y-land bedriver olovlig underrättelseverksamhet i Sverige. Vilka personer som bedriver verksamheten i Sverige är oklart, men allt tyder på att den olagliga verksamheten bedrivs av någon tjänsteman vid ett Y-ländskt bolag i Stockholm. På vilket sätt tjänstemannen kommunicerar med sina uppdragsgivare i Y-land är oklart.

Vid signalspaning som riktas mot trafik från bolaget i Stockholm till hemlandet finner man regelbunden trafik till Y-lands underrättelsetjänst. Trafiken kan med hjälp av andra spaningsinsatser knytas till en viss tjänsteman vid bolaget.

Genom ett fortsatt underrättelsearbete stärks misstankarna om att tjänstemannen bedriver brottslig verksamhet. Säkerhetspolisen har därmed kunnat identifiera en skäligen misstänkt person och har inom ramen för en förundersökning möjlighet att använda straffprocessuella tvångsmedel, t.ex. hemlig teleavlyssning.

OK. Då kör vi!

1) Utnyttja Internets uppbyggnad.

När e-postmeddelanden sänds så hackar den sändande datorn ner meddelandet i paket (IP-paket). Dessa paket adresseras med mottagande dators IP-adress och avsändande dators IP-adress. Mottagaren i detta fallet är en mailserver där meddelandet sätts ihop igen och mellanlagras. Genom att välja en mailserver hos samma ISP som företaget så minimerar man att risken för att IP-paketen passerar en ”samverkanspunkt”. Mailserver avgör nu vilken mailserver meddelandet ska till utifrån e-postadressen hos meddelande och hackar återigen sönder meddelandet i IP-paket som adresseras med mottagar-serverns IP-adress men nu har paketen en ny avsändare, nämligen avsändande mailserver. Meddelandet har nu tappat referensen till det Y-ländska företaget! IP-paketen letar sig individuellt fram genom nätverket och det är inte säkert att alla paket som utgör meddelandet tar samma väg. På den mottagande mailserver sätts meddelandet ihop igen och lagras i mottagarens postlåda. Den mottagande mailservern behöver inte befinna sig i Y-land eller tillhöra den Y-ländska underrättelsetjänsten utan kan vara en server placerad hos en civil ISP vart som helst i välden. Den Y-ländska säkerhetstjänsten kan nu, via ett civilt konto, hämta hem meddelandet. Då meddelandet passerar FRAs samverkanspunkter finns ingen referens till varken Y-lands underrättelsetjänst eller det Y-ländska företaget i Sverige.

2) Utnyttja anonyma web-mailtjänster

Detta är en version på förra scenariot men här använder spionen web-mail där informationen sänds i krypterade med protokollet HTTPS till mailservern. Då meddelandet passerar FRAs samverkanspunkt ser dom en kommunikation mellan en dator hos det Y-ländska företaget i Sverige och servern. Innehållet i kommunikationen är dolt av krypteringen. Sådana här kommunikation sker miljontals gånger varje dag med tanke på hur många som använder t ex Gmail.

3) Kryptera

Som ytterligare säkerhet kan avsändaren kryptera eller skriva meddelandet på kod så att FRA inte ser eller kan förstå vad det står. Ett krypterat meddelande kan dock dra till sig uppmärksamhet då väldigt få e-postmeddelanden krypteras men om spionen skriver på kod, t ex som ett affärsmeddelande ” Hej X, Vi har kommit överens om det övergripande upplägget i avtalet och vi beräknar leveransdatum till den 15:e september. Vi borde träffas i X-land för att reda ut de sista detaljerna. och underteckna kontraktet.”

Ett bra krypteringsprogram är GnuPG. GnuPG kan användas för att kryptera web-mail i firefox med hjälp av ett plug-in som heter ”FireGPG”. För e-postprogrammet Thunderbird finns plug-in:et ”Enigmail”.

4) Använd Skype

Skype har seglat upp som underrättelsetjänsters värsta mardröm. Skype använder stark kryptering av trafiken mellan klienterna. Skype-kommunikation kan dessutom studsa mellan ett antal klienter spridda i världen innan den når destinationen. Här finns alltså ett sätt att kommunicera i realtid med rösten eller textchatt och föra över filer utan att man vid en samverkanspunkt kan avgöra vem som kommunicerar med vem och med innehållet väl dolt av kryptering.

5) Steganografi

Steganografi är att skriva hemliga meddelanden så att bara den avsedda mottagaren känner till att meddelandet alls finns. Information kan döljas inbäddat i musikfiler, bilder, dokument eller till och med programfiler. för att dölja information i en bild kan man t ex ändra nyansen på pixlarna en aning. Detta är för ögat osynligt men med rätt programvara kan meddelandet vaskas fram. Klicka här för en bild med en dold textfil i. Spionen kan kryptera meddelandet och sedan steganografiskt gömma det i en fil som läggs upp publikt på t ex Flickr, Picasa, Facebook eller på företagets web-sida utan att någon anar att det ens finns ett meddelande. Y-lands underrättelsetjänst kan sedan ladda ner bilden, extrahera ut informationen och dekryptera det utan att någon ens har förstått att kommunikation har ägt rum!

6) Använd TOR eller andra anonymiseringstjänster

I IPRED-lagens spå har det dykt upp en uppsjö av anonymiseringstjänster. Principen är enkel; man leden in internettrafiken i en virtuell tunnel till en annan dator. Trafiken i tunneln döljs med kryptering. De flesta anonymiseringstjänster låter trafiken strömma från användarna till en central server. När trafiken sedan lämnar tunneln så ser det ut som om trafiken kommer från servern istället för kunderna. Eftersom många kunder samsas om samma server så är det näst intill omöjligt att för en utomstående betraktare (läs FRA) att veta vem som kommunicerat med vad.

TOR fungerar lite annorlunda. Datorerna i TOR-nätverket sätter upp temporära tunnlar mellan varandra och dessa ändras hela tiden. När en användare vill kommunicera så kommer informationen att studsa ett antal gånger i TOR-nätverket i de olika tunnlarna innan det lämnar nätverket från en slumpvis dator var som helst i världen.

7. Använd inte Internet

Det finns ett gammalt datorskämt: ”Never underestimate the bandwidth of a truck loaded with harddrives”. Information kan skickas på många sätt. Ett sätt är med gamla hederliga brev. Vi har fortfarande brevhemlighet och i takt med att minneskort rymmer allt mer data så kan bandbredden på ett vanligt brev bli ansenlig (latenstiden gör dock att det inte lämpar sig för WoW). Ett Mikro-SD (M2) kan idag innehålla 16 GByte data och är mindre än en fingernagel!

Förmodligen kan ni läsar komma på ännu fler sätt att flyga under FRAs radar. Berätta gärna i kommentarerna!

Sammanfatting

Det finns många sätt som en person med normal datorkompetens kan använda för att flyga under FRAs radar. Därför kan man verkligen undra varför vi ska ha en myndighet som för en halv miljard om året ska spana i kablarna. Antalet meddelanden som felaktigt fastnar i FRA:s filter kommer att öka lavinartat och detta kommer tära på FRA:s resurser att utreda så pass mycket att risken är överhängande att man faktiskt kommer missa relevant information. Detta i kombination med en övertro på FRA:s förmåga att hitta relevant information (FRA har ju fått tillgång till så mycket information) gör att man sänker garden. FRA-lagen gör oss därmed mer sårbara och det till ett högre pris! Grattis!

Andra bloggar om: , , , , , , .

Read Full Post »

Problemet med hemliga organisationer är just att de är hemliga och medborgarna har ingen riktig insyn i vad de håller på med. Även politiker har problem med insynen i dessa organisationer. Det kan vara FRA eller försvarsmakten eller för den delen ACTA-förhandlingarna. Det har varit tämligen uppenbart en längre tid nu men
idag skriver DN att militären lurade brallorna av regeringen under u-båtsjakten på 1980-talet. Det ledde till att den svenska regeringen tre gånger, stödd av militära experter, anklagade Sovjetunionen för intrång i svenska vatten. Nu har det visat sig att det var minkar och NATO-u-båtar som härjade i svenska vatten.

Den enda bekräftade sovjetiska kränkningen, U137 som gick på grund utanför Karlskrona, var förmodligen precis som Sovjetunionen hävdade, en felnavigering. Mathias Mossberg visar i sin bok ”I mörka vatten – hur svenska folket fördes bakom ljuset i ubåtsfrågan” hur höga militärer medvetet vilseledde lekmännen i Ubåtskommissionen som skulle granska u-båtskränkningarna.

Mossberg ger många belägg för att ansvariga militärer medvetet vilseledde lekmännen i Ubåtsskyddskommissionen, regeringen och allmänheten. Det skedde bland annat genom att iakttagelser som kunde tyda på Natoubåtar hölls hemliga eller bortförklarades med felaktiga argument.

Militären sitter här på både materialet och på expertisen och kan naturligtvis hävda både det ena och det andra med god trovärdighet inför lekmän som är satta att granska verksamheten. Men vänta lite… känns inte detta igen från en debatten rätt nyligen? Jag tänker naturligtvis på FRA-debatten. Om ledningarna kopplas in till FRA så sitter naturligtvis FRA med både materialet och expertisen och kommer inte ha några som helst problem att lura brallorna av de granskare som ska kolla att ”signal”-spaningen går till på rätt sätt. Vad hindrar FRA från att lägga upp hemliga register vid sidan av de register som granskarna tittar på? Eller att FRA ”gömmer undan” spaningsmaterial? Förmodligen kan FRA, om dom mot förmodan blir upptäckta, alltid få det att likna ”ett fel i systemet” eller liknande.

En annan otäck parallell är IPRED-lagen. I det första fallet mot e-phone har domstolen dömt till upphovsrätts-sidans fördel och tvingar E-phone att lämna ut uppgifter om en kund (om domen vinner laga kraft). hur upphovsrätts-sidan har kommer över access till servern i fråga är delvis höljt i dunkel, men det har förmodligen inte skett helt korrekt. Antipiratbyrån har förmodligen lurat brallorna av domstolen att verken är offentliggjorda till allmänheten.

Jag undrar varför folk är så otroligt naiva och blåögda i dessa frågor. Till och med Svante Nycander på DN skriver i artikeln om u-båtarna:

Det som blivit känt genom SVT:s ”Uppdrag granskning” 2007 och Mossbergs bok fanns inte i min föreställningsvärld, jag misstänkte inte svåra ämbetsbrott. Att höga militärer undanhöll regeringen bevisning av vikt för de frågor som skulle utredas – det får marken att gunga under fötterna.

Det kanske är dags att vakna upp. Det kanske är dags att sluta tro att myndigheter och organisationer alltid vill gott. Det kanske är dags att inse att både organisationer och enskilda kan ha helt andra drivkrafter än altruism. Det är kanske dags att förlora oskulden!

Av prestigeskäl eller oförmåga att ta till sig ny information har delar av det politiska etablissemanget hållit fast vid en felaktig version av händelserna – sådant är gift i samhällskroppen.

jj.n bloggar också om hur vi blir lurade och drar paralleller till debatten om VAB-intygen.

Intressant?

Andra bloggar om: , , , , , ,

Read Full Post »

Nej, så är det inte riktigt. Men, det är snubblande nära. P J Anders Linder skriver idag en uppföljare på sin ledare i SvD den 14/6 där han anklagar Allianspartierna, och då främst Moderaterna och Folkpartiet, för att sakna en ideologisk kompass. Att de partier som ideologiskt borde vara garanterna för ökad personlig frihet, stärkt personlig integritet och stärkt rättssäkerhet istället moterar ner rättssäkerheten med IPRED, tar bort den personliga integriteten med FRAlagen och i största allmänhet inskränker medborgarnas friheter, då har något gått fullständigt snett i politiken.

Och en sak måste jag medge: det var inte många partiledningar utöver piratpartisternas som talade om frihet och integritet under EU-valrörelsen.

Det gör mig inte till piratpartist. Men det gör mig förtvivlad.

Jag begär inte att borgerliga partier ska bry sig om frihet och ingenting annat, men det borde vara självklart att de inte inskränker människors frihet i onödan utan tvärtom utökar den där det går. Det råder tyvärr ingen brist på regleringar, myndigheter och skatter att befria människor ifrån.

P J fortsätter:

Regeringspartierna underskattar opinionsbildningens betydelse, ordet makt. De talar inte om sin politik på ett sätt som väcker aptiten på fortsatta reformer.

P J citerar dessutom Gösta Bohman:

Ju mer myndigheterna i effektivitetens intresse samkör dataregister, ju mer de telefonavlyssnar, ju mer de flygspanar, ju mer de detaljkontrollerar och luskar i människornas privata livsföring, desto nödvändigare blir det att garantera hundraprocentig rättssäkerhet i gammal god mening. Ingenting är viktigare än detta rättsstatens krav. Vi vill inte leva i ett genomreglerat samhälle. Vi vill inte leva i en polisstat. Människans krav på skydd mot statens anspråk är viktigare än statens ekonomiska intressen … Rättssäkerhet ingår i demokratins kvalitetskrav. I sin tur är detta beroende av synen på individen. Är han eller hon till för staten eller är staten till för de enskilda människornas skull?

P j har fullständigt rätt; så talar inte Fredrik Reinfeldt. Så talar Piratpartiet. med ord av 2009 års modell. Piratpartiet är inte ett enfrågeparti! Piratpartiet är att grundfrågeparti, det enda partiet som försvarar det demokratiska fundamentet som vårat samhälle bygger på, ett parti som faktiskt tycker att Sveriges grundlag är viktig.

Ur Sveriges grundlag, 6:e paragrafen i regeringsformens 2:a kapitel:

Varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad (…) mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande.

Hur kan någon tycka att detta inte är viktigt? Hur kan någon tycka att Piratpartiet är ett låtsasparti?

Deepedition skriver idag om varför detta är viktigt. Han visar hur IPRED, HADOPI, FRA-lagen mfl lagar allvarligt skada medborgarnas möjligheter att fritt opinionsbilda och protestera mot de styrandes övertramp och maktfullkomlighet. Han drar paralleller med vad som händer i Iran. Mycket väl värt att läsa!!!

Låt inte dessa drakoniska lagar förstöra 1900-talet viktigaste uppfinning!

Intressant?

Fler bloggar om: , , , , , , , , , ,

Read Full Post »

Vilket var 1900-talets viktigaste uppfinning? Tidningen Ny Teknik publicerade i slutet av 1999 en sammanfattning av de 42 uppfinningar som som ansåg vara de viktigaste under 1900-talet. Här följer de 10 första uppfinningarna på listan:

  1. Penicillinet
  2. Transistorn
  3. Datorn
  4. Radion
  5. Flygplanet
  6. Televisionen
  7. Integrerade kretsen
  8. Poliovaccinet
  9. Elektronröret
  10. Atombomben

Först på 18 plats kommer Internet efter uppfinningar som djupfrysning, p-piller, konstgödning och löpande bandet, dock strax före radarn och lasern. Skulle vi göra samma bedömning av uppfinningarna idag?

Penicillinet är en verkligt viktig uppfinning som räddat ett oräkneliga antal liv och besparat mycket lidande. Elektronröret blev startpunkten för den elektroniska revolutionen. Transistorn är elektronrörets arvtagare vilket i sin tur ledde fram till den integrerade kretsen som i sin tur ledde till billiga datorer i hanterbar storlek som i en logisk följd var förutsättningen för Internets genomslag.

Men förtjänar verkligen Internet bara en 18:e plats? Jag vill argumentera för att Internet nog borde ha hamnat på första plats på listan, även om det nog inte var helt uppenbart i slutet av 1990-talet. Visst kan man argumentera för att datorer är en förutsättning för Internet, men Internet är något mer och långt större än bara sammankopplade datorer. Varför förtjänar då Internet förstaplatsen?

Internet är ännu ett steg i utvecklingen av kommunikationen mellan människor. Utvecklingen började med ”uppfinningen” av språket som gjorde att människan kunde koordinera sig i grupper för att gemensamt lättare skaffa mat. Nästa steg blev bildkonsten då berättelser, myter och kunskap kunde bevaras i form av bilder. Ur bilderna utvecklades skriftspråket som ytterligare möjliggjorde bevarandet och spridandet av kunskap, tankar, idéer, myter och berättelser. Nästa stora språng kom med tryckpressen. Tryckpressen sänkte kostnaderna för att framställa många exemplar av en text. Samtidigt gjorde tryckpressen att en hel yrkeskår, skrivarna, blev omodern. Kyrkan, bland annat Abboten av Sponheim, försvarade skrivaryrket. Abboten gav bland annat ut skriften ”De Laude Scriptorum” (Till lov för skrivarna). För att effektivt sprida skriften så använde han dock tryckpressen.

Tryckpressen möjliggjorde masspridning av idéer och kunskap vilket i sin tur var en förutsättning för den samhällsomvandling som skedde i och med reformationen då den katolska kyrkans makt bröts. Detta ledde i sin tur till upplysningen, franska revolutionen och demokratins framväxt. Tryckpressar var och är dock dyra så den som äger en tryckpress äger också makten att bestämma vad som ska tryckas. Det blir en kommunikation från ett fåtal till många.

Som jag beskrev ovan så orsakade uppfinnandet av tryckpressen en lång tid av förändringar, inte sällan våldsamma. De som satt på makten kände sin position hotad av den nya tekniken och försökte på alla sätt begränsa den. Ett sätt var införandet av upphovsrätt som från början var ett sätt att dela ut licenser och privilegier till av makten godkända tryckerier. Som så ofta tidigare segrade dock tekniken som raserade de gamla maktstrukturerna och skapade nya. Trycktekniken fick under 1900-talet komplement i radiotekniken och televisionen. Dessa båda medier delade dock tryckkonstens struktur då det är dyrt att sända radio och TV vilket medför att bara ett fåtal har kontrollen över medierna.

Så, i slutet av 1900-talet kom nästa steg i utvecklingen, Internet. Från början var det ett försök i USAs försvarslaboratorier att skapa ett kommunikationsnät som skulle vara decentraliserat så att det inte fanns en enskild punkt som upprätthöll hela nätets funktion. Snart spred sig dock nätet bland universiteten i USA och snart kopplade även utländska institutioner in sig. Allt eftersom datorerna blev billigare och snabbare så sjönk priset för en uppkoppling. Själv kom jag i kontakt med Internet under tidigt 90-tal då jag började på universitetet. 1994 fick jag min första uppkoppling hem.

Med Internet så fanns det nu ett verktyg som möjliggjorde för vanliga medborgare att publicera tankar och idéer för hela världen, en ny typ av massmedia där många kan kommunicera med många. Med utvecklingen av webben så hotades återigen de gamla maktstrukturerna, de som äger den infrastruktur som tidigare behövdes för att nå ut till många, dvs tryckpressar, radio- och TV-stationer, skivpressar (vinyl och CD), samt de som har makten att nå ut i dessa medier som politiker och andra makthavare. Med Internet och de nya sociala medierna försvinner den stabila grund som dessa har stått på i hundratals år. I slutet av 1990-talet hade fortfarande inte de sociala medierna riktigt slagit igenom. De viktigaste tjänsterna var fortfarande Web 1.0 och e-post. I början av 2000-talet kom dock boomen med bloggar, wiki, communities mm. Än står vi bara i början av denna omvälvning. De första som har fått känna av effekterna är skivbolag och filmbolag. Tidningarna börjar känna av konkurrensen och i USA pratar man mycket om tidningsdöden. Nyligen publicerades dessutom en undersökning som visar att TV-tittandet rasar hos ungdomar till förmån för Internet.

Återigen så reagerar makten med att försöka kontrollera och begränsa den nya tekniken som hotar deras maktposition. Vi har redan sett stiftandet och införandet av nya lagar som t ex FRA-lagen, IPRED-lagen i Sverige och HADOPI-lagen i Frankrike och lagförslag som datalagringslagen och telekompaketet. Vi har sett tillslaget mot the Pirate Bay och den påföljande farsartade rättegången. Vi har sett politiker förringa och förlöjliga bloggar och andra sociala media.

Allt detta tyder på att den uppfinning från 1900-talet som verkligen kommer att förändra världen faktiskt är Internet!

I denna tid av förändring och kaos så växer nu en ny rörelse fram som bejakar möjligheterna och friheten på Internet. Denna rörelse är piratrörelsen. Den gamla makteliten ser förbluffade på hur Piratpartiet växer både i medlemsantal och i opinionsundersökningar och sakta svänger dom från förnekelse till förlöjligande, till att bekämpa och till sist faktiskt försöka förstå vad som sker. Mahatma Gandhis ord visar sig återigen stämma:

First the ignore you, then they laugh at you, then they fight you, then you win.

Låt inte politiker och andra makthavare få förstöra 1900-talets viktigaste uppfinning. Rösta Pirat i EP-valet!

Andra som bloggat om samma sak: Tantrablog #2, Emma Opassande, Rick Falkvinge, Anna Troberg, Christian Engström

Intressant?

Andra bloggar om: , , , , , , , ,

Read Full Post »

Older Posts »