Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Europakonventionen’

Carl Bildt argumenterar på sin blogg att Sverige behöver en underrättelsetjänst för att kunna försvara vår självständighet. Flera andra förespråkare för FRA-lagen har fört fram samma argument. Så långt ger jag dom rätt. Man måste känna till hoten mot landet för att kunna vidta adekvata motåtgärder. Men därifrån till att massavlyssna all datatrafik som passerar landets gräns, vilket är resultatet av FRA-lagen, är steget långt. Underrättelseverksamhet är inte detsamma som signalspaning men signalspaninng kan vara en del i underrättelseverksamheten. Underrättelseverksamhet i sin oskyldigaste form är att anställda på Sveriges ambassader och generalkonsulat runt om i världen rapporterar hem till UD och regeringen om vad som är på gång i deras länder och omgivande länder. På detta sätt får man information om miljöhot, flyktingströmmar och annat som har förts fram att FRA ska spana efter i vår datatrafik. En annan form av underrättelseverksamhet är att läsa utländska tidningar, se utländska TV-program, lyssna på utländsk radio och följa med debatten på Internet. På detta sätt har nästan allt det FRA ska detektera redan täckts in, helt utan att man behöver stifta kontroversiella lagar om det.

En annan form av underrättelseverksamhet är hemliga agenter och spioner och betalda informatörer. Detta är en förvånandvärt vanlig form av underrättelseverksamhet om man ska tro SÄPO. Denna form av underrättelsetjänst är både farlig och dyr och kan lätt slå tillbaka hårt om den avslöjas.

Signalspaning i etern har varit en stor del av Sveriges underrättelseverksamhet. Man har bland annat lyssnat efter radarstationer och deras ”signaturer” i Ryssland och försökt lokalisera dessa. Sådan information är av betydande militär vikt och naturligtvis guld värd i utbytet med andra säkerhetstjänster. Man har även lyssnat på militär och civil radiotrafik. Det är denna radiotrafik som har avtagit med åren och flyttat ner i internet-kablarna och just detta är ett av huvudargumenten att FRA ska få spana i kablarna också. Men, kablarna innehåller till största delen civil trafik och för att sortera ut den trafik som man vill åt så måste man läsa all trafik. Detta görs naturligtvis av datorer med FRAs beryktade sökbegrepp men redan här gör man ingreppet i korrspondansen vilket, med vissa undantag, är förbjudet i artikel 8 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Undantaget låter som följande: ”Offentlig myndighet må icke störa åtnjutandet av den rättighet med undantag för vad som är stadgat i lag och i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till landets yttre säkerhet, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd, förebyggande av oordning eller brott, skyddandet av hälsa eller moral eller av andra personers fri- och rättigheter.” Som jag visade tidigare så kan idag helt laglig och oskyldig underrättelsetjänst ge information som skyddar mot ”yttre säkerhet”, ”allmän säkerhet” och ”ekonomiskt välstånd”, ”hälsa och moral”. Vid misstanke om brott eller förberedelse till brott så finns det också möjligheter att avlyssna kabeltrafik. Detta är polisens uppgift. Det är också polisens uppgift att skydda andra personers fri- och rättigheter. Med andra ord så är FRA-lagen ett oproportionerligt stort ingrepp i medborgarnas rätt till privat kommunikation och borde därför snarast rivas upp.

Read Full Post »

FRA-debatten rasar vidare. Klyftan mellan vanligt folk och regeringen med Reinfeldt i spetsen verkar inte bli mindre trots ihärdiga försök från regeringen att få stopp på debatten. 
 
Jag läste för ett par år sedan Paulo Coelhos bok ”Veronika bestämmer sig för att dö” (en oerhört läsvärd bok om du inte redan har läst den). I denna bok berättar en av karaktärerna en liten berättelse om ett jag tycker passar in på FRA-debatten. Eftersom jag läste boken på engelska så är detta min egen översättning.
 
”En mäktig trollkarl, som ville förstöra ett helt kungarike hällde en magisk brygd i brunnen som alla i riket drack ur. Alla som drack vattent skulle bli tokiga.
 
På morgonen dagen efter så drack alla invånarna av vattnet och alla blev tokiga förutom kungen och hans familj som hade en egen brunn som inte trollkarlen hade kommit åt att förgifta. Kungen blev orolig och försökte kontrollera befolkningen genom att stifta lagar och förordningar angående säkerheten och allmänhetens hälsa. Polisen och myndigheterna hade dock också druckit vattnet och tyckte att kungens lagar och förordningar var tokiga och bestämde sig därför att inte bry sig om dom.
 
När medborgarna fick höra talas om kungens lagar och förordningar blev dom övertygade om att kungen hade blivit tokig och nu gav ut nonsensorder. Dom marcherade mot slottet för att kräva kungens avsättning.
 
I förtvivlan beredde sig kungen på att stiga ner från tronen men drottningen stoppade honom och sade: ‘Låt oss gå och dricka av vattnet i den kommunala brunnen. Då kommer vi bli likadana som dom’.
 
Och så gjorde dom: Kungen och drottningen gick och drack av vattnet i den kommunala brunnen och började genast prata nonsens. Medborgarna ångrade sig genast; nu när kungen visade prov på sådan visdom, varför inte låta honom fortsätta regera?
 
Landet levde vidare i fred och frihet, trots att invånarna betedde sig väldigt annorlunda jämfört med närbelägna länders invånare. Kungen kunde styra landet resten av sitt liv.”
 
Vad trollkarlen i berättelsen gjorde var egentligen inte att göra folket tokiga utan att ändra deras synsätt och beteende mot det som ansågs vara normalt före dom drack av vattnet. Vad är egentligen tokerier? Paulo ger svaret såhär: ”Collective madness is called sanity”. Det finns med andra ord ingen objektivt svar på vad som är tokerier och vad som är friskt och sunt. Istället är det kollektivets uppfattning som avgör vad som är friskt och sunt. Om vi backar tillbaka till FRA-frågan så verkar vi stå i det läget som kungen och folket stod i efter det att folket druckit av vattnet. Vi har helt enkelt olika syn på lagen. Leif Nixon är inne på samma spår i sitt gästinlägg hos Opassande. Han hävdar att förespråkarna för lagen diskuterar syftet med lagen. Motståndarna däremot diskuterar konsekvenserna av lagen. Man har helt enkelt väldigt olika syn på saken och uppfattar därför varandra som tokiga.
Hur ska man då överbrygga detta gap i synsätt? Det bästa måste vara att alla dricker av samma vatten. För att göra det måste man gå till en överenskommelse som de allra flesta har slutit upp bakom. Denna överenskommelse är Europakonventionen om de mänskliga fri och rättigheterna som sedan 1995 ingår i Sveriges grundlag. Där slås det fast att:
  1. Envar har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv sitt hem och sin korrespondens.

  2. Offentlig myndighet må icke störa åtnjutandet av den rättighet med undantag för vad som är stadgat i lag och i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till landets yttre säkerhet, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd, förebyggande av oordning eller brott, skyddandet av hälsa eller moral eller av andra personers fri- och rättigheter.

Om man förutsättningslöst prövar FRA-lagen mot denna artikel så kommer det med all sannolikhet betyda att FRA-lagen rivs upp. Speciellt om man jämför mer en dom i  Europadomstolen mot Storbritannien. Räddningen för regeringen Reinfeldt skulle förmodligen vara att föregå Miljöpartiet och Socialdemokraterna och tillsätta en parlamentarisk utredning som får driva en påle genom bestens hjärta precis som Sanna Rayman skriver i sin ledare i SvD.

 

Pingat på Intressant.se

Read Full Post »