Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Energi’

”Vreden mot eljättarna växer” basunerar SvD ut idag. Martin och Katarina Dybeck i Bromma har fått en elräkning på 12188 kr för februari månad. Är det mycket? Förra året var kostnaderna för villan bara 1/4 av årets kostnader. Artikeln försöker sedan koppla ihop detta med att ett antal kärnkraftverk har stått stilla i vinter. Men är detta förklaringen? Vi tittar lite på vad vi vet.

Familjen Dybecks villa är uppvärmd med el. Dom har bott i villan i tre månader vilket innebär att dom jämför elkostnaderna med en annan familjs kostnader. Familjen Dybeck verkar ha tre barn (om man utgår från bilderna). Hur många hade familjen dom jämför med? Ju fler man bor i ett hushåll destå mer el går det åt. Med barn går tvättmaskin och tumlare ofta vilket drar mycket el. Hur varmt har failjen inomhus jämfört med förra ägaren? Vi vet inte. Hur mycket varmvatten gör dom av med? Vi vet inte. Familjens förra villa var uppvärmd med fjärrvärme och påpekar att tidigare hade dom elräkningar på ca 2000 kr i månaden, men då är det ju bara hushållsel!

Denna vinter var den kallaste på 50 år på vissa håll i landet. Självklart går det åt mer el att värma villan en kall vinter jämfört med en mild vinter, som förra vintern, oavsett om kärnkraftverk står stilla eller ej. Vi vet inte vad familjen Dybeck har för elavtal men har man en eluppvärmd villa så borde man ha ett fastprisavtal för att bättre kunna planera sina kostnader! Elavtal med rörligt elpris ger ju en accellererad kostnad. När man förbrukar som mest el så är elpriset också som högst med rörligt pris.

Jag förstår inte hur man kan bli överraskad av höga elräkningar i ett eluppvärmt hus efter en vinter som denna. Att sedan skylla det på elbolagen är väldigt konstigt. Se över era elavtal! Läs av era elmätare! Det är inte så svårt att sedan räkna ut ungefär vad kostnaderna blir. Fundera på hur ni kan dra ner förbrukningen! Sänka inomhustemperaturen? Minska varmvattenförbrukningen? Använda alternativa värmekällor som vedeldning under de kallaste dagarna? Släcka lampor (har dock minimal påverkan)? Byta kyl och frys till nya mer energisnåla? Tvätta färre maskiner tvätt? Hänga tvätten istället för att tumla? Det finns massor att göra istället för att gnälla på elbolagen. Gnäll istället på riksdag och regering som infört elcertifikat, höjda skatter på energi, straffskatt på kärnkraft mm. Hälften att vad du betalar för elen går INTE till elbolagen! Bygg nya, moderna, kärnkraftverk så att vi kan stänga de äldsta reaktorerna för att slippa moderniseringar som drar ut på tiden. Om något ska beskyllas för vinterns stopp i kärnkraften så är det den luddiga energipolitik som hittills förts i Sverige med ett nedläggningshot över kärnkraften som medfört att man inte moderniserat och underhållit kraftverken i den omfattning som skulle behövas för att driva dom vidare i 30 år till. De skulle ju stängas senast i år!

Andra bloggar om: elproduktion, energi, energipolitik, politik, kärnkraft

Annonser

Read Full Post »

Kvicksilver förbjuds i Sverige (DN, SvD). Det låter ju bra. Kvicksilver är en giftig metall! Samtidigt beslutar EU att glödlamporna ska förbjudas och att vi istället ska använda lågenergilampor. Hurvida detta är ett klokt beslut kan man ju fundera över. Lågenergilampor ger mer ljus  i förhållande till hur mycket energi man pumpar in i lampan. I en glödlampa blir mycket av elektriciteten till värme. Men är detta ett problem? Den tid på året då vi använder mycket belysning är höst och vinter och då behöver vi även värma våra hus. Den uteblivna värmen från glödlamporna måste nu ersättas med andra värmekällor.

En fundering man kan har är hur skiftet från glödlampor till lågenergilampor lirar ihop med förbudet mot produkter med kvicksilver. Lågenergilampor innehåller nämligen kvicksilver, precis som lysrör. Kvicksilvret finns dessutom i ett tunnt glarsrör som lätt går sönder och släpper ut kvicksilvret. Jag undrar om regeringen har gett undantag för lågenergilampor. Annars blir det mörkt i sverige när förbudet träder i kraft om vi inte vill lysa upp våra hem med snyggt orange-lysande högtrycksnatriumlampor… 

Andra som skriver om kvicksilverförbudet: TEM-funderingar, Magnus Runesson, Min Rastplats

Intressant?

Bloggar om , , ,

Read Full Post »

Ett vindkraftverk i England har tappat ett (av tre) rotorblad och ytterligare ett rotorblad har blivit svårt skadat. Folk i trakten har sett ett konstigt ljus och genast börjar ryktena gå om att ett UFO har flugit in i vindkraftverket.

– Ljusskenet rörde sig över himlen i riktning mot vindkraftverken. Sedan såg jag ett flygande föremål på låg höjd. Det gled fram över himlen mot turbinerna, säger Dorothy Willows till brittiska tidningen The Telegraph.

Händelsen betecknas som unik trots att flera andra vindkraftverk har tappat rotorbladen tidigare utan inblandning av UFO:n. Varför tycks folk tycka att ett UFO är den mest troliga förklaringen? NyTeknik har tack och lov lite mer sansad rapportering.

Vindkraftverk är, förutom den låga tillgängligheten, definitivt inte ett oproblematiskt sätt att producera el.

Vindkraftverk förintar sig själv i Danmark (utan hjälp från UFO:n)

Andra bloggar om , , , ,

Read Full Post »

I DN slår man upp stort att Konstfack ska få Sveriges största solcellsanläggning. Jag anser att detta är oansvarigt användande av skattepengar! Varför? Jo, om man tar och tittar på siffrorna så ser man att denna anläggning kostar 5 miljoner kronor. Anläggningen ska kunna producera 66000 kWh/år. Vi får anta att detta inte är en glädjekalkyl. Det innebär att med ett elpris på 1 kr/kWh så sparar konstfack 66000 kr per år på elräkningen. Detta ger en avbetalningtid för anläggningen på 76 år och då har vi ändå inte räknat in underhållskostnaderna på anläggningen! Frågan är vilken livstid anläggningen har…

Bloggar om , , , , .

Read Full Post »

Göran Bryntse, Tekn Dr i Pappersteknik, skriver idag på SvD Brännpunkt att pappersindustrin inte behöver kärnkraften. Låt oss syna hans argument…

Göran påstår att kärnkraft släpper ut 140 g koldioxid per kWh. Det är i sig intressant eftersom Göran tidigare hävdat att kärnkraften släpper ut 60 g/kWh (Ny Teknik juni 2007). Detta är dock ett felaktigt påstående som bygger på att all energi som krävs för att producera uranbränslet, speciellt den energikrävande anrikningen i bränsleframställningen, produceras med fossila bränslen. Men det stämmer inte. Räknar man på den energimix som används för bränsleproduktion mm så hamnar man istället på ca 2.5 g koldioxid per kWh. Detta ska sedan jämföras med t ex kolkraft som släpper ut ca 875 g koldioxid per kWh. Men nu jämför inte Göran med kolkraft utan med vindkraft. Elkraftproduktion med vindkraftverk släpper också ut koldioxid, främst från tillverkningsprocesserna av själva vindturbinen och tornet. Jag har dock inga siffror på hur mycket det blir men jag kan nog ge Göran rätt i att det förmodligen är mindre än kärnkraften. Vindkraftens miljöförstöring ligger istället i att vindkraft tar stora ytor i beslag. Vindkraftverk kan inte byggas mindre än 400 m från hus, oftast väljer man ännu längre avstånd, på grund av buller.

Göran påstår också att vindkraft är billigare än t ex kärnkraft. Detta är ett märkligt påstående då inget vindkraftverk hitintills kunnat producera el till en så låg kostnad som kärnkraften. Jag undrar verkligen varifrån Göran har fått detta påstående ifrån. Svensk vindkraftförening räknar med produktionskostnader på 40-45 öre per kWh. Då har man dock inte räknat in rivningskostnaderna. Finlands nya kärnreaktor i Olkiluoto räknar med et produktionskostnad de första åren på under 30 öre/kWh vilket sedan sjunker i och med att anläggningen skrivs av.

Är det då rimligt att ersätta kärnkraften med vindkraft? Som jag skrev igår så blir svaret: Nej! Låt oss titta på Görans beräkningar. Göran räknar med att pappersindustrin kan spara ca 1/3 av nuvarande förbrukning på 21 TWh/år. Det skulle innebära att man förbrukar ca 14 TWh/år. I Sverige kommer ca 40% av elen från kärnkraft. Det innebär att pappersindustrin förbrukar ca 5.6 TWh kärnkraftsel per år. För att täcka detta behov behöver man bygga vindkraftverk som teoretiskt kan producera 28 TWh/år eftersom vindkraft bara har en tillgänglighet på ca 1/5. Detta skulle innebära att man måste bygga ca 660 vindraftverk. Detta enbart för att täcka pappersindustrins behov av kärnkraftsel, efter att man har sparat 1/3 av nuvarande förbrukning. För att täcka dagens energibehov skulle man behöva bygga ca 880 st vindkraftverk. Idag förbrukar pappersindustrin bara ca 12% av kärnkraftselen. För att helt ersätta dagens kärnkraftsel skulle man behöva bygga över 7500 vindkraftverk! Detta kan jämföras med Tysklands storsatsning på 2000 nya vindkraftverk.

Går det ens att ersätta 40% av energiproduktionen energiproduktionen med vindkraft? Danmark är ett av de länder i världen som producerar högst andel el med vindkraft. Där har produceras strax under 20% av elen med vindkraft. Då har ändå Danmark mycket bra förutsättningar för vindkraft med mycket öppet vatten runt landet och ett lågt och flackt land där det blåser mycket. Danmark verkar dock vara nära att slå i produktionstaket. Det finns snart helt enkelt inte plats för fler vindkraftverk!

Göran skriver också att elpolitiken inte är ett stort problem för massa och pappersindustrin. Här gör han en riktig tankevurpa när han skriver att bolagen har långtidskontrakt med Vattenfall och kan köpa elen för 30 öre per kWh. Detta pris bygger dock på Vattenfalls produktionskostnader. Om dessa skulle gå upp kan givetvis inte detta pris bibehållas. Dessutom så måste ju Vattenfall få elen någonstans ifrån. Vattenfall kan inte sälja el som inte finns!

Read Full Post »

Tyskland ska satsa stort på havsbaserad vindkraft rapporterar DN och SVT. 2000 vindkraftverk ska byggas med en kapacitet att producera 11000 MW el. Det är ungefär lika mycket som 7 st kärnkraftverk av samma storlek som Finlands nya kärnkraftverk i Olkiluoto eller 9 st kärnkraftverk i samma storlek som Oskarshamn 3! Eller…? Frågan är hur mycket el det blir.

Problemet är att man jämför installerad effekt och inte producerad effekt. Ett kärnkraftverk som Oskarshamn 3 har en installerad effekt på ungefär 1200 MW och producerar under ett år i medel 1080 MW dvs har en tillgänglighet på ca 90%. Främsta orsaken till att det inte är 100% är att man varje sommar, då efterfrågan på el är låg, stoppar driften i några veckor för att byta bränsle och utföra reparationer på anläggningen.

Hur är det då med vindkraft? Jo, om man tittar på data över producerad el med vindkraft så visar det sig att vindkraftverk har en tillgänglighet på ca 20%. Helt plötsligt ter sig den tyska satsningen inte lika imponerande. Av de 11000 MW man planerar bygga så kommer man bara få ut ca 2200 MW i medel. Det är bara ca 2 kärnkraftsreaktorer.

Nästa problem är att man inte kan styra när man får el från vindkraftverken. En vindstilla februaridag med -20 grader så produceras inte en enda MW vindkraft. Inte heller under en januaristorm eftersom vindkraftverken inte klarar av för mycket vind utan då måste stängas av och vridas ut vind för att inte gå sönder.

Ett annat problem som begränsar hur mycket vindkraft man kan bygga är nätstabiliteten. Om vindkraften utgör för stor andel av den totalt producerade energin är det oerhört svårt att bibehålla stabiliteten i elnätet.

Ett problem med vindkraft som det sällan pratas om är rivningskostnaderna. Vem betalar för rivningen av gamla vindkraftverk? Kärnkraftverken betalar en avgift för varje producerad kWh som läggs i en av staten kontrollerad fond som ska användas för att avveckla kärnkraftverken och ta hand om bränsle och annat radioaktivt material. Något motsvarande finns inte för vindkraften. Risken finns att gamla vindkraftverk blir stående för att ingen vill betala för nermonteringen tills de helt enkelt ramlar sönder med risk för olyckor.

Räknar man in att vindkraft är relativt dyrt att producera eftersom byggkostnader, underhållskostnader mm är höga per producerad kWh så undrar jag om storskalig elproduktion med vindkraft verkligen är lönsam

Read Full Post »