Varför skapar människan kultur? Denna fråga har varit brännande het en tid nu med Pirate Bay rättegångar, IPRED-lagar, HADOPI osv osv. Egentligen är det en rätt bra fråga att ställa, och den borde kanske ställas lite oftare av upphovsrätts-organisationer som IFPI, SAMI, STIM, Antipiratbyrån mfl. Dessa organisationer är ju en rätt ny företeelse men kultur har skapats längre än vad IFPI (ca 75 år) eller upphovsrätt (ca 450 år). Själva ordet kultur har gamla anor. Ordet kommer från latinets cultus som betyder odling. Mänsklig kultur har dock funnits längre än vad människan brukat jorden. De första beläggen för kultur och konst är så gamla som 300000 år. Konsten består då av regelbundna streck på benbitar. Längre fram så sysslade neandertalarna med abstrakt konst i rödockra. Denna konst är 150000 – 35000 år gammal. Exempel på högstående konst finns i grottorna vid Lascaux i Frankrike. Dessa underbara målningar av bytesdjur är mellan 17000 och 15000 år gamla.
Nu har man hittat en flöjt som är 35000 år gammal. Flöjten är skapad från benet av en gam. Detta bevisar att människan har skapat musik i minst 35000 år!!! I DN-artikel finns en intressant passus:
Det finns flera teorier om vad musiken betyder för oss människor. Nicholas Conard och hans medarbetare menar att den är viktig i samspelet mellan olika grupper. De tar fasta på att musiken skapar gemenskap. Den skulle ha kunnat bidra till att moderna människor bredde ut sig på de ”kulturellt mer konservativa” neandertalarnas bekostnad, skriver forskarna i veckans nummer av tidskriften Nature.
Detta stämmer väl med andra teorier om anledningen till att människor har gått från grottmålningar till att kunna bygga kärnkraftverk utan att biologiskt ha utvecklas knappt något alls, nämligen att det som drivit mänskligheten framåt är just mötet och idéutbytet mellan olika individer och grupper av människor.
Men åter till frågan om vad som driver människan till att skapa kultur? Först och främst kan man lugnt konstatera att det är INTE pengar som driver kulturskapande. Människan skapade kultur låååååångt innan pengar ens var uppfunna och kulturskaparna kunde gnälla ”Men hur ska vi få betaaaalt”! När det gäller musik finns det olika teorier om varför det över huvud taget finns: sex (jämför med parningsläten och parningsritualer hos djuren), gemenskap (jämför med national- och kamp-sånger) eller att det kom på köpet med talet. Förmodligen finns det en djup drift hos människan att skapa kultur som ligger att finna i evolutionen. Idéutbyte förbättrade överlevnadschansen för människor vilket naturligtvis var positivt med hänseende till det naturliga urvalet. Vi är med andra ord ”programmerade” av evolutionen att skapa och sprida kultur! Fundera på vad det betyder! Det intressanta är att vår lagstiftning motverkar hela vårt evolutionistiska arv. Tack och lov så går lagstiftning att ändra…
Calandrella grubblar också om upphovsrätten.
Andra bloggar om: kultur, musik, upphovsrätt, IFPI, Antipiratbyrån, arkeologi, evolution, Piratpartiet, Pirate Bay
Fritänk 
Bra skrivet!
Fortsätt så!
Det du skriver väcker tankar väl värda att begrunda!
Tack!
[…] skrev jag om kultur och spekulerade i drivkraften bakom kulturskapande. Jag skrev bland annat: Vi är med andra ord “programmerade” av evolutionen att skapa och sprida kultur! Fundera på […]
Jo, nog väcker artikeln tankar att begrunda, men det är för mig kommande från naturvetarhållet mest beroende på hopblandandet av etik, moral och vetenskap. Eftersom jag ändå analyserat artikeln så, för vad det är värt:
På grund av artikelns struktur är det bäst att börja från det i princip klara avslutet.
”I princip” därför att det baseras på vad som kallas ”the naturalistic fallacy”, att analysera etik (vad vi borde göra) utgående från någon form av värdering av natur. Till och med de så empiriskt värdelösa filosoferna har insett att det blir absurt att grunda moral i vår natur. Skulle det till exempel vara önskvärt att döda bärare av genetiska sjukdomar därför att populationen drar nytta av det eller för att andra djur gör det (med synliga bärare)? I själva verket fungerar det tvärtom, det är vår natur som begränsar vad som blir vår moral.
I stället är analysen att skapande och spridande av kultur (och information) har ett stort och eget värde glasklar. Den står, och måste stå, på egna ben.
Resten av artikeln är alltså överflödig, men igen, min analys var ett nödvändigt klargörande för mig.
Artikeln sprider irriterande nog vidare myten att arvet är någon form av program. Biologer kan framför att det är ett _recept_ baserat på omgivande miljö. Det vill säga att fosterutvecklingen kan påverkas av moderns näringsintag till exempel. Receptet är för övrigt inlärt och registrerat av populationens genom i samspelet mellan det och dess miljö. ”Trial and error” (variation och negativ selektion) och ”trial and reward” (variation och positiv selektion) är mekanismerna för det.
Då förstår man också klart varför genomet vet ”vad som fungerat” för tidigare generationer, varför det tenderar ”att glömma” oviktig kunskap över tiden (så arter utvecklas) och varför den inte kan se ”vad som kommer att fungera”, allt egenskaper som program inte skulle ha. (Typiskt så lär sig inte program vad som fungerar mer än lokalt, t.ex. användaranpassande menyer, och har en massa funktioner som kan ”vara bra att ha”. De är konstruerade för en funktion, inte kontingenta som resultatet av en naturprocess. )
Före det så försöker artikeln jämföra kulturens utveckling med övrig evolutionsfaktorer. Ska man göra det så måste man studera hur genomet påverkas, och då finner man att just kulturen står för den största delen. Immunitetsfaktorer (stor och tätlevande population, möjlig pga kultur) och sex (i samspel med kultur) är de största faktorerna.
I själva verket har John Hawks et al nyligen kunnat visa att selektionen har ökat två tiopotenser på grund av vårt kraftigt ökande befolkning de senaste 100 000 åren, och speciellt kraftigt sedan 40 000 år samtidigt med modern djur- och växthushållning. Biologiskt så är människan till synes bland de snabbast evolverande populationerna, och vi har vår kultur att tacka för det. Samtidigt som vår kultur har vår evolution att tacka för hur väl och snabbt vi svarar upp mot dess funktioner, till exempel genom att kunna uppskatta musik. 😮
Till sist, ska man jämföra kultur över artgränser så bör man använda biologers definition. Där är kultur väl närmast ett organiserat beteende. Såvitt jag vet anses många djur ha olika former av kultur (och ofta nedärvda, se t.ex. myror, speciellt de som utför jordbruk av svampar) , och i själva verket definieras just människan med ett kulturellt mått. Människor i gemen, hominider, är de som har en välbevarad och persistent verktygskultur i fossilarkivet. Spårbar sådan kultur är ca 3 miljoner år gammal.
Karl Marx sa en gång klokt om musiker och konstnärer:
”An artist must not create art to make money but an artist must make money to create art.”
Fritt översatt men ganska insiktsfullt av Marx. En konstnärs främsta syfte kan aldrig vara att tjäna pengar men å andra sidan behöver konstnären pengar för att ha mat och tak över huvudet. Den biten missar piraterna ibland även om jag håller med dem i mycket annat.
[…] Varför kultur? […]